- Värst vad du är glad idag då, muttrade jag trött till min bror Chaz när han kom till frukostbordet.

- Justin kommer hit idag! förklarade han.

Justin? Justin BIEBER? Skulle han komma HIT idag? Just det... Han och Chaz var ju polare tidigare. Åh, vad han var störande då. De hade hållit på att rreta mig för mitt skratt hela tiden, och kallat mig barnunge... Jag var faktiskt bara ett år yngre än dem. Men det var länge sedan, nu var ju Justin känd och hade sällan tid för Stratford. När jag tänkte efter, hade jag faktiskt inte sett honom på flera år... Han hade nog ändrats, och jag med. Jag kände att jag rodnade när jag tänkte på hur han såg ut nuförtiden. 

- Vad är det med dig? Du blev plötsligt alldeles röd! retades Chaz.

- Blev jag visst inte! svarade jag surt och gick därifrån. Jag kunde höra hur Chaz skrattade åt mig.

Det var inte så att jag var en Belieber eller något... Jag lyssnade på hans låtar ibland, bara för att jag kände honom förut, och jag tyckte väl han såg helt okej ut.. Men inget mer! 

Jag lade mig ner på sängen och funderade på att Justin Bieber skulle komma hit idag. Efter en stund slog det mig: JAG skuell träffa JUSTIN BIEBER!!! Världsberömda Justin Bieber! Miljontals tjejer skulle nog döda för att få vara mig idag... Och här var jag, och bara låg i min säng. Kanske bäst att börja göra mig i ordning, han var ju trots allt känd. Tänk om han hade en massa paparazzis med sig!

Jag gick till min garderob. Där fanns ju ingenting! I alla fall ingenting som skulle se tillräckligt bra ut i tidningar, eller på internet... Egentligen bryr jag mig inte så mycket om mode och utseende och så, men nog vill man ju se någolunda hyfsad ut om man kommer på bild med en kändis... 

Nåja, det fick bli en vanlig röd topp och mina favorit jeansshorts. Det framhävde mina former. När jag klätt mig började jag platta håret, usch jag tyckte verkligen inte om mina lockar! Jag hade aldrig förstått mig på människor som vill ha lockigt hår! De är bara i vägen och gör hårtet trassligt! Eftersom mitt hår ör så tjockt tog det väldigt länge att platta det. Under tiden lade jag på daotrn och lyssnade på Justin. 

Tänk att jag skulle träffa honom idag...

När håret äntligen var plattat sminkade jag mig lite. Jag skulle aldrig våga visa mig för någon utan smink! Fastän jag bara skulle gå efter posten var jga tvungen att sminka mig... Annars såg jag ut som en trött hund! 

Jag gick ner för att fråga Chaz exakt när Justin skulle komma. 

- Jag ska faktiskt snart fara och möta honom på flygplatsen, berättade han.

- Jaha, vad tänkte ni hitta på sen? undrade jag. 

- Vet inte, hänga med Alex...

Jag nickade, det borde jag väl ha förstått. De tre hade varit svåra att skilja åt när vi var yngre. Alla visste vem de var, för de hade alltid något på gång. Och jag hade bara varit den lilla störande barnungen som var lillasyster till en av dem. Jag suckade.

- Vad suckar du åt? Är du fortfarande arg för att du inte fick vara med när vi var yngre? flinade brorsan.

- Äh, lägg av! sa jag och boxade till honom. 

Det gjorde bara att hans flin blev större.

- Men nu måste jag åka så att jag inte kommer försenat till flygplatsen! sa han sedan och gick till farstun. 

När jag hörde dörren slå igen gick jag tillbaka till mitt rum. Varför var jag så rastlös?! Jag bestämde mig för att ta en promenad för att få lite koll på tankarna. Jag tog på mig mina converse och gick ut.

Så varmt det var ute! Det kändes verkligen att det var första dagen på sommarlovet. Solen sken högt i den blåa himmeln, och jag kände hur dess strålar fick min hy att bli brunare. Åh, jag älskade verkligen sommaren!

Jag tänkte tillbaka på min barndom igen. Det var som om det egentligen var Justins fel att jag itne fått vara med... För sedan han åkt iväg hade jag och Alex blivit ganska bra vänner, eftersom hon är min brors bästa vän ser jag ju ganska mycket av henne, och dessutom var Chaz mycket snällare med mig nu. Inte för att han någonsin varit elak, men när man är liten tar man inte allting så lätt. 

Både Chaz och Alex hade hjälpt mig mycket när ... vill inte ens tänka hans namn... våldtog mig förra sommaren. Vet inte vad jaf skulle gjort utan dem...

Så alltså, jag kom fram till att det var Justin jag skulle skylla på för att jag inte fått vara med förut. Så... varför pirrade det då i min mage när jag tänkte på att jag snart skulle få träffa honom igen..?

// CEMT <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är lite småkul hur vissa personer är redo att neka sig själva när de är utpekade.          Synd bara att personer som gör såhär sätter sig själva i en ännu dummare position, först läste hon vår usla novell, och sedan nekade hon att hon ...

Fanfictions.  Många av dem är så bra.  Men många är så dåliga. Det som är synd är just att så många läser de värre. Självklart är åsikter olika, men ibland är vissa noveller så fullkomligt fulla av bullshit att man kan inte låta bli att klia si...

Jessica hade väntat på den här dagen ända sedan hon vaknade upp ur sin så kallade koma. Och nu var den äntligen här! Hela morgonen hade gått åt till förberedelser; hon skulle sminkas, få håret lagat, naglarna lackade, klänningen på... Hon hade älskat...

Chaz     Jag åkte så snabbt jag kunde tills jag kom fram til hm, och där stod de fortfarande med armarna om varandra.  - Du har gjort nog, först min syster och sen det här, röt jag och dem ryckte till och Jasmine såg rädd på mig. - Hey Chaz...

  Chaz     Jessica hade sin vänner hemma hos oss, så jag höl mih utomhus på mig skateboard. Mörkret kom sent, så det var fortafrande ljust. Jag rullade ner för gatan utan att veta vad jag skule göra. Det pärlvita huset såg tomt ut, de hade ...