" Så, hänt något intressant något intressant sedan jag åkte?" frågade jag Jessica efter en stunds tystnad. Hennes bedårande leende stelnade till för en sekund. Men bara efter en halvsekund försvann stelheten, och leendet var tillbaka i all prakt.

 " Ingenting, det är en tråkig stad som du vet... Hehe." sa hon, lite nervöst, och pillade lite på sin rutiga bikini. Som satt otroligt snyggt på henne om jag fick säja det själv. Min blick fastnade på hennes kropp några sekunder för länge antar jag, eftersom hon harklade till och vred sig från mig. 

 " Åh förlåt, jag fastnade med blicken bara!" sa jag och försökte skratta bort situationen lite grann. Hon log innan hon vände bort sitt ansikte, och den enda utsikt jag hade över henne var hennes bruna, vackra hår, som förtillfället var uppsatt i en enkel ballerina "bulle". Åh, jag hade utsikt över hennes ben med förresten... Åh herregud, skärp dig Jutti! 

 " Hallå allihopa!" sa Alex och damp ned på sin handduk, och Chaz på sin. Alex såg också väldig bra ut i sin bikini. Den lila färgen framförde hennes ljusa hudton perfekt, vilket bara verkade göra henne ännu vackrare. Men inte lika söt som Jessica... Eller? Min blick flyttades från Alex tillbaka till Jessica. Hon var... perfekt. Vilket såklart Alex också var men...

 " Yo, Justin, kan vi snacka lite eller?" sa Chaz och avbröt mina tankar. Jag nickade, och han grabbade tag i min hand och hjälpte mig upp.

 " Thanx bro." sa jag och klappade honom på ryggen. Han drog oss bort från brudarna, innan han vände sig mot mig. Han såg sur ut. Hans ögon som brukade vara fulla med skratt såg nu rätt förbannade ut. Inte alls lika mysigt varma som de vanligt vis var. 

 " Vad är det som pågår mellan dig och Jessica egentligen?" sa han och lade armarna i kors.

 " Inget!" sa jag och satte upp handflatorna i en försvarande gest. " LOvar!" sa jag och han nickade och log igen.

 " Bra. Rör henne inte." sa han, hälften på skoj, hälften på allvar.

 Åh jesus...

__________________________________________________________________________________________________

Lite kort kanske men det är alltid nått!

Ha det underbart, och kommentera gärna!

//CEMT

Så...både Alex och Jessica blev helt konstiga när Justin kom. Jag hörde honom kalla Jessica för söt som en karramel, vilket gjorde mig rätt sur. Det är min syrra hörru...forbidden zone...håll tassarna borta!

 Jag skulle prata med honom om det senare. Kunde han inte satsa på Alex istället? Hon verkade också gilla honom...av någon anledning gjorde även det mig sur...

 Efter en lång konversation med Alex om vem som var bäst på skateboard, och efter att vi bestämt att utmana varandra senare, ställde vi oss upp och började röra oss mot vattnet. Alex stannade och ropade glatt på Justin och Jessica...som var knallröd i ansiktet.

 De kom springande mot oss och jag sprang ner i det ljuvliga vattnet. Åh det var så skönt att äntligen få bada, att ligga på stranden och sola var dötrist enligt mig. Men tjejerna verkade ju tycka om det så jag offrade mig för dem. 

 Jag dök ner under vattnet och öppnade ögonen. Allt var grumligt men rätt ljust för den heta solen syntes rätt bra här under. Jag insåg att jag behövde luft och sparkade ifrån med fötterna så jag sköts upp till ytan igen. Plötsligt stod Alex framför mig och jag skrek till. Hon började skratta och jag såg bort mot Jessica och Justin som verkade tävla om vem som kunde hålla andan längst under det blåa vattnet. Solen lyste klart på stranden och på oss i vattnet. 

 - Vad gjorde du där nere? skrattade Alex och jag flinade. 

- Du borde testa, det är ljuvligt, sa jag och drog ner henne under vattnet samtidigt som jag dök ner. Hon såg irriterat på mig och jag flinade så att några bubblor åkte upp till ytan där solen fortfarande sken solklart. Hon drog sig loss och sparkade ifrån med fötterna så att hon kom upp till ytan igen och jag gjorde samma sak.

 - Var du tvungen att göra så där? frågade hon irriterat och rättade till sin bikini. Den passade bra på henne...väldigt bra...

 - Ja, svarade jag och hon suckade. Alex var faktiskt riktigt snygg, hon var inte alls tjejig av sig men hon var het på ett killaktigt sätt. Det hade hon egentligen alltid varit...

 - Vad stirrar du på? sa hon plötsligt och jag rykte till. Jag hade inte märkt att jag hade stirrat på henne. 

- Varför så sur? frågade jag för att undvika hennes pinsamma fråga. 

 - För att nån idiot just drog ner mig under vattnet så jag blev blöt, sa hon irriterat och jag började skratta.

- Du var blöt innan jag drog ner dig smarto, skrattade jag och hon suckade.

 - Kom, vi simmar och kollar vad Jessica och Justin håller på med, sa hon och började simma mot Jessica och Justin. Jag suckade och simmade efter henne. 

 Jag ville prata med Justin innan han gjorde något...som gick ett steg längre med Jessica...eller Alex.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 Så där har ni ett kapitel från mig, Tilda. Jag hoppas att det blev bra. Är en nybörjare på det här. Har funderat på att skriva en fanfic ett tag med jag ville inte göra det själv...:)

 Kommenterar ni? Skulle vara sjukt snällt att berätta vad ni tycker!!!

 Kram på er!!!

//CEMT

Innan Alex kom hade jag nästan fått en svag känsla av att Justin kanske gillade mig. Men så fort Alex kom var det hon som tog upp all uppmärksamhet. Precis som förut... Nu satt de två i baksätet i brorsans bil, medan jag satt fram i passagerarsätet. Alex fnissade till allt som Justin sa, hon var typ inte alls som sig själv... 

Vänta... Vad höll jag på med?! Satt jag här och var avundsjuk för att Justin var mera med Alex än med mig? Det var väl klart han var! Det var ju de som var polare ju, jag hade aldrig kommit nära Justin eftersom jag aldrig fått va med. Just det, jag skulle ju vara sur på honom för det, det var ju hans fel! Men vad skulle han tänka om mig då..? Och varför brydde jag mig plötsligt så mycket om vad han tyckte om mig? Jag brukade tycka det var jobbigt med alla killar som inte kunde släppa mig med blicken. Inte gillade jag väl Justin? Han var ju min brorsas bästis! Ååh det här var ju förvirrande!!!

När vi kom fram till stranden sökte vi upp ett någolunda tomt ställe och bredde ut våra handdukar där. Justin lade sig i mitten av mig och Alex, och Alex i mitten av Justin och Chaz. Och jag och Chaz fick då ta varsin kant. Det var verkligen ljuvligt väder! Kan inte minnas när det senast var en så här härlig dag som start på sommarlovet. Jag drog av mig min röda top och mina shorts, så att jag bara hade bikini på. Jag hade valt min favoritbikini, den röd-rosa-vit-guld-rutiga med spets. Min bästis gav mig den till födelsedagen, hon vet precis vad jag tycker om. 

Jag lade ner mig på rygg och det tog inte länge förrän jag började känna solens gassande ljuva strålar bränna min rygg brun. Det var nog en av de bästa känslorna jag visste, att känna solens värme mot sin bara hud. Ååh, jag skulle kunna ligga här i evigheter!! 

Efter en stund kände jag att någon såg på mig. Jag lyfte på huvudet och såg plötsligt in i Justins bärnstensbruna ögon. Åh, man druknade ju i de där underbara ögonen! Jag kände hur jag rodnade, och han log. När jag lyckades slita blicken från hans ljuvliga ögon märkte jag att han tagit av sig skjortan. Wow, den där magen! Sedan när hade jag börjat se på killar på det här viset igen?! Hade ju typ undvikit allt som hade med killar att göra sedan ett år tillbaka nu... Jag fick INTE bli kär i Justin! Han var ju Justin BIEBER! Jessica, skärp dig!

Jag såg också att Alex och Chaz låg och pratade om något, vad vet jag inte, det verkade som om de bråkade om något. Det var som om Justin läst mina tankar, för just då sa han:

- De tjafsar om vem som är bättre på skateboard, log han.

Jag skrattade till.

- Typiskt dem.

Pinsam tystnad... Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra, Justin bara såg på mig! Jag kände rodnaden bli starkare. För att ha en orsak att titta bort, jag hade förstås inget emot att kolla på hans ljuvliga utseende, men det var pinasmt, vände jag mig om så att jag låg på rygg istället. 

- Du är söt som en karamell i din bedårande bikini, sa Justin plötsligt och log sitt strålande leende mot mig, det var som om hans ögon såg ända ner i min själ. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till! Kunde inte förstå att han hade sagt så till mig. Mitt ansikte måste nog vara helt knallrött nu... Hur kunde en kändis som Justin Bieber tycka att jag var söt?!

- Och du är ännu sötare när du rodnar.

Okej, jag måste samla mig nu! Justin Bieber, min brorsas barndomsbästis och en världskänd superstjärna öste komplimanger om hur söt jag avr över mig, och jag bara rodnade som en fåne! Jag måste ju säga nåt! 

Jag fnissade lite nervöst när jag kom fram till att jag inte kom på nåt passande att säga. Det verkade inte göra honom nåt, han bara låg där leende. Hans pärlvita tänder glänste i det klara solskenet, och han var verkligen snygg när han var tvungen att kisa med ögonen p.g.a det starka solljuset. Jag kunde inte tro att den där snyggingen tyckte att jag var söt som en karamell, och att jag var ännu sötare när jag rodnade. Jag som alltid tyckte det var såå störande att jag rodnar så lätt! 

- Men hallå, kommer ni då!

Både Justin och jag ryckte till av Alex utrop. Hon och Chaz stod upp, de var tydligen på väg och bada. 

- Sisten i! ropade Justin, och vi alla började skrattandes springa mot vattnet.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Vad tycker ni kära läsare? :) Kommentarer gör oss väldigt glada! <3

Kram på er!! // CEMT <3

Åh wow. Jag kunde inte sluta stirra på honom. Han var verkligen annorlunda nu, inte alls den där retuscherade typen man såg i alla korkade Seventeen-tidningar. Han var längre än jag hade trott, ohc så mycket snyggare.

Jag hade alltid trott att han var en fjolla, fjolligare änmig , men han var riktigt manlig nu nör han stod framför mig.

   - Tjena Justiiin! sa jag på mitt vanliga högljudda sätt och försökte dölja det faktum att jag tyckte att han var sexig.

Jag sträckte fram handen så vi kunde göra vår handshake, men halvvägs genom de komplicerade handrörelserna fattade jag at jag ville krama honom isrället. Och jag hade  ju en ursäkt nu, vi hafde inte setts på länge!

  - Skämtar bara, krama mig din idiot! sa jag och kramade honom hårt.

Jag andades in lukten av den nya Justin Bieber. Jag begravde näsan i hand bröst och andades in lukten. Justin luktade fräscht och rakvatten, liksom den där typiska konstgjorda lukten av killparfym som man visste inte fanns i naturen. Tjejparfym kunde liksom lukta blommor ibland, men killparfym hade alltid den här vassa och kraftfulla lukten liksom. Och nu luktade Bieber så. Dte var underbart!

Jag släppte honom och gav honom en "top-to-toe"-blick.

   - Någon har vuxit till sig ser jag! sa jag som om det inte redan var så uppenbart!

Jag lyfte handen och kände på hans mjuka bruna hår, jag hade verkligen trott at han skulle ha stelt och äckligt hår som man såg på bilderna, alldeles fejk och fullt av hårspray. Men det var vackert och naturligt nu när jag kände på det, och hans bärnstensbruna ögon skrattade.

   - Ey,inte håret! sa han och rättade till håret igen.

   - Ska vi gå till stranden? föreslog Chaz. 

   - Definitivt! sa Justin och gav Chaz en speciell blick som fick dem båda att le mystiskt.

   - Öh ursäkta? retades jag. Jag har faktiskt inte lust att gå dit, ni borde kanske fråga alla innan ni bestämer? Förresten så har jag inget med mig! 

   - Jess kan låna dig, eler hur Jess? frågade Chaz och tittade på sin syster.

   - Okej. Jag har några som skulle passa dig, sa Jess och började gå till sitt rum för att ta fram något jag kunde långa. 

Ungefär en kvart senare hittade vi äntligen en mörklila bikini som passade mig. Usch, den var alldeles för avslöjande och jag kände mig naken och fjollig. Men Jess lovade att det såg bra ut så jag tog på mig mina vanliga kläder igen och gick ner till killarna som stod på bron medan Jess gjorde sig färdig.

   - Tänker du verkligen gå runt sådär? frågade jag Chaz som hade tagit av sig tröjan.

Han log och nickade bara. Jag såg snabbt på Justin och hoppades att min blick inte skvallrade att jag ville att han skulle göra samma sak som Chaz.

   - Vilken färg blev det? frågade Justin när jag satte mig ner mellan dem och andades in sommarluften.

   - Mörklila, log jag. 

   - Min favorit, sa Justin och flinade.

Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. Det var som om killens leende var magiskt, man kunde bara inte vara neutral då han log. De flesta killar och haters tyckte nog att han var töntig, men de hade aldrig träffat honom som jag hade, aldrig blivit påverkade av hans varma bruna ögon och underbara leende. Jag fick en stöt i magen då han lade armen om mig och frågade:

   - Så, har du någon pojkvän än? sa han.

   - Vad har du med det att göra? frågade jag fnissandes.

   - Du har ju mig. Jag är en pojke och jag är din vän!

   - Då har jag en massa pojkvänner, Justin, retades jag.

   - Ska vi åka nudå? sa Jess röst ovanför oss och vi ställde oss upp.

Chaz låste dörren och vi andra satte oss i hans bil medans. Sedan kom han och satte sig i förarsätet och vi åkte iväg mot stranden. 

________________________________________

Hoppas ni gillar det! KOmmentera gärna, det hjälper! ^^

//CEMT 

Chaz log ett stort pärlvitt leende mot mig och körde in sin gamla (Illaluktande) bil på den grusbelagda uppfarten. Jag kastade en sned blick på hans halvstora, gula hus. Huset jag spenderat halva min barndom i.

Nervöst knäppte jag upp det svarta säkerhetsbältet och öppnade dörren med en liten puff. Den kvävda sommar luften slog emot mitt ansikte när jag steg ur. 

 " Jessica är där inne, och Alex är på väg." sa Chaz och tittade på något på sin mobil. Alex hade väl förmodligen smsat elr nått. Jag andades in den välbekanta luften ett par gånger innan jag långsamt började stega mot den vita dörren. Samma dörr som det alltid hade varit. Chaz låste upp den med ett litet klick och vi steg in. 

 Huset såg precis ut som jag mindes det. Hallen, gammaldags och mysig, med en röd matta som ledde in en i resten av huset. Till höger fanns en vit (Fast trämönstret syntes igenom)trappa som ledde upp till övervåningen, (där Jessicas och Chaz sovrm fanns, plus ett spelrum och en toalett) och till vänster köket, och raktfram tv rummet, toaletten och deras föräldrars kontor. Allting var stilrent och välstädat, men ändå gammaldags och stökigt... Det var svårt att förklara. Det var i alla fall det mysigaste huset jag visste. 

 " JESSICA!" ropade Chaz högt och jag hoppade med ett skrik ungefär 70 cm upp i luften.

 " Du kan åtminstone varna mig mannen." sa jag och sparkade av mig mina lila supras. Chaz log ett snett, busigt leende mot mig. Jag fnös.

 " Det skulle ta bort det roliga." sa han och slog till mig på axeln. 

 Innan jag han svara med något smart hördes det dunkande steg ned för trappen. En vacker flicka med vackert, långt brunt hår, och underbara och strålande brungröna ögon, klädd i en syngg räd topp och ett par moderna jeansshorts kom nedfarande. Wow, vem var hon?! Vem hon än var, så var hon alldeles för läcker för sitt eget bästa... Killar stod nog på kö för att få ens prata med henne. Och jag skulle förmodligen joina den kön. Hoppas att hon inte var Chaz flickvän bara...

 " Jutti, du minns Jessica va?" sa Chaz  och gjorde en gest mot den overkligt vackra flickan som stod framför mig. Hon log lite nervöst och vinkade. Jag kunde ana en lätt rodnad på hennes kinder.

 " Ja jag minns henne." sa jag. Ja, jag mindes henne, men jag mindes henne som en ful, glasögonprydd nörd, som hela tiden ville leka med oss. Och såklart lät vi henne aldrig vara med. Hon var ju Chaz lillsyrra! Men den här hade jag nog inga som helst problem med att släppa in i kompisgruppen... Eller mer än så... Lägg av Justin, hon är din bästis syrra!

 " Hejsan!" sa jag och bredde ut armarna för att ge henne en kram. Förvånat gick hon in i mina armar. Jag kramade henne hårt och begravde ansiktet i hennes silkeslena hår. Hon luktade så gott... Som blommor, choklad och honung, som nybakade kakor, hav, och skog... Jag släppte henne motvilligt och hon log ett lätt bländande leende mot mig. Rodnaden var nu tydlig på hennes bleka kinder. Det var bedårande. Chaz höjde på ögonbrynen åt mig. Jag log bara busigt mot honom.

 " Eh... så Alex kommer sen va?" sa Jessica nervöst. Chaz nickade. Just då plingade det på dörren. Eftersom jag stod närmast öppnade jag den. Där ute stod Alex. Och... wow.

Hon var inte så dum hon heller.

 " Tjena Justiiin!" sa hon och vi gjorde vår handshake. Jag skulle nog mycket hellre velat krama henne, men hon verkade ha kvar den där tomboy attityden.

 " Skämtar bara, krama mig din idiot!" sa hon och klev rakt in i min famn. Jag kramade henne och log stort. Jag hade saknat henne såå mycket... Jag hade faktiskt varit lite småkär i henne när vi var mindre, men det hade väl gått bort nu. Hon luktae nästan lika gott som Jessica. Men bara nästan.

 Vi avslutade kramen och hon tog ett steg bort från mig. Hennes blick synade mig upp och ned innan hon log stort mot mig.

 " Någon har vuxit till sig ser jag." sa hon och sträckte ut sin vackra lilla hand för att ruffsa till mitt bruna hår. 

 " Ey, inte håret!" sa jag och rättade till frisyren igen. Hon log bara ett perfekt, strålande leende mot mig. Jag älskade hennes leende. Det fick hennes bedårande ögon att lysa upp.

 Leendet sände fjärilar i magen på mig. 

Men jag var ju inte kär i henne längre... Elr hur? 

________________________________________________________________ _______________ __________________

Kommenterar ni sötnosar? :D

//CEMT <3

Okej...flygplatsen! 

 Det var verkligen varmt i bilen och en hemsk stank slog mot mitt ansikte när jag öppnade bildörren till min gula Porsche..det luktade varm bil... Den var rätt gammal och Jessica spydde i den en gång så passagerarsätet hade en svag fläck på sig. Hon blev åksjuk...och sätet blev förstört. Great job sister!

 Jag klev in och satte mig i den kokheta bilen. Det var verkligen en varm dag. Solen sken verkligen klart på den klarblåa himmelen.

 Det skulle bli kul att få träffa Justin igen. Jag hade inte varken pratat eller sett honom på sååå länge och jag undrade hur mycket han hade förändrats. Jag visste ju vad han hade haft för sig i alla fall. Jag brukade kika i syrrans tidningar ibland. Självklart var jag ju nyfiken på vad han hade för sig. Vi var ju barndomsvänner för fan.

 Jag startade motorn och öppnade fönstret för att släppa in lite luft och körde sedan ut på den gråa asfaltsvägen som verkade ånga av den heta solen.

 Plötsligt fick jag lov att tvärbromsa när en unge plötsligt dök upp på vägen med en gräsgrön liten traktor i famnen. En kvinna skrek till och sprang genast ut på vägen och tog upp sitt barn. "Men herregud kvinna, håll koll på ditt barn!" tänkte jag med hjärtat dunkande i bröstet som en trumma. Bom bom bom bom bom....

 Hon log tacksamt mot mig och verkade lika uppjagad som jag var. Hon trippade av vägen och släppte ner sin son på gräsmattan på deras lilla tomt, utanför ett stort pärlvitt hus. 

 Jag satt kvar ett litet tag och hämtade andan men körde sedan bort från det pärlvita huset. Justin var säkert redan framme nu. Stackars han fick lov att vänta på mig...

 Jag satte igång radion och det första som kom på var Justin själv som sjöng.

You smile I smile.

 Wow killen kunde sjunga. Önskade att jag kunde sjunga som han. Det verkade vara ett bra liv han hade...hade ett gäng tjejer efter sig som beundrade honom. Verkade som rena drömlivet enligt mig.

 Jag svängde in på flyplatsens parkering och klev ut ur bilen. Jag var noga med att kolla om den var låst och började sedan leta efter Justin. Han skulle bo hos oss under sommarlovet...tyckte visst att det var dags att träffas igen. 

 Plötsligt fick jag syn på honom stående bredvid en snygg mörklila resväska och en svart ryggsäck slängd över axeln. Han verkade leta efter mig och jag vinkade för att dra till mig hans uppmärksamhet medan jag joggade mot honom. 

 - Tjenare Jutti! sa jag glatt och han fick syn på mig.

  - Tjenare Zuzu! svarade han och vi gjorde en highfive. Vi brukade kalla varandra det när vi var små. Vi tyckte det var coolt med smeknamn...varför sluta nu?

 - Hur har du haft det? frågade jag och tog tag i hans mörklila resväska.

 - Great, really great, sa han med ett leende så att hans pärlvita tänder syntes.

- And you? frågade han och jag ryckte på axlarna.

 - Jag har haft det bra, svarade jag och vi började gå mot den solgula bilen som väntade på oss i skuggan. Jag var noga med att inte lämna den i heta solen den här gången. 

 Jag öppnade skuffen och lade Justins väska där innan jag satte mig framför ratten. Justin satt i passagerarsätet, helt ovetande om vad som hade hänt där för ungefär ett år sedan. Jag kunde inte låta bli att flina svagt åt honom.

 Jag startade bilen och körde ut på vägen.

- Hur mår Alex och Jessica? frågade Justin nyfiket.

 - De mår bra. Jag tror att de ser fram emot att få träffa dig igen. Jag har inte pratat med Alex, men Jessica verkade glad i alla fall, svarade jag och lyssnade på radiogubben som presenterade nästa låt. Ännu en Justin låt och jag log åt ironin. Det skulle bli kul att hänga som förr i tiden...fast vi kanske borde låta Jessica vara med den här gången...

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 Hoppas att ni gillade det!!! :)

Kram på er!!!

 //CEMT

- Värst vad du är glad idag då, muttrade jag trött till min bror Chaz när han kom till frukostbordet.

- Justin kommer hit idag! förklarade han.

Justin? Justin BIEBER? Skulle han komma HIT idag? Just det... Han och Chaz var ju polare tidigare. Åh, vad han var störande då. De hade hållit på att rreta mig för mitt skratt hela tiden, och kallat mig barnunge... Jag var faktiskt bara ett år yngre än dem. Men det var länge sedan, nu var ju Justin känd och hade sällan tid för Stratford. När jag tänkte efter, hade jag faktiskt inte sett honom på flera år... Han hade nog ändrats, och jag med. Jag kände att jag rodnade när jag tänkte på hur han såg ut nuförtiden. 

- Vad är det med dig? Du blev plötsligt alldeles röd! retades Chaz.

- Blev jag visst inte! svarade jag surt och gick därifrån. Jag kunde höra hur Chaz skrattade åt mig.

Det var inte så att jag var en Belieber eller något... Jag lyssnade på hans låtar ibland, bara för att jag kände honom förut, och jag tyckte väl han såg helt okej ut.. Men inget mer! 

Jag lade mig ner på sängen och funderade på att Justin Bieber skulle komma hit idag. Efter en stund slog det mig: JAG skuell träffa JUSTIN BIEBER!!! Världsberömda Justin Bieber! Miljontals tjejer skulle nog döda för att få vara mig idag... Och här var jag, och bara låg i min säng. Kanske bäst att börja göra mig i ordning, han var ju trots allt känd. Tänk om han hade en massa paparazzis med sig!

Jag gick till min garderob. Där fanns ju ingenting! I alla fall ingenting som skulle se tillräckligt bra ut i tidningar, eller på internet... Egentligen bryr jag mig inte så mycket om mode och utseende och så, men nog vill man ju se någolunda hyfsad ut om man kommer på bild med en kändis... 

Nåja, det fick bli en vanlig röd topp och mina favorit jeansshorts. Det framhävde mina former. När jag klätt mig började jag platta håret, usch jag tyckte verkligen inte om mina lockar! Jag hade aldrig förstått mig på människor som vill ha lockigt hår! De är bara i vägen och gör hårtet trassligt! Eftersom mitt hår ör så tjockt tog det väldigt länge att platta det. Under tiden lade jag på daotrn och lyssnade på Justin. 

Tänk att jag skulle träffa honom idag...

När håret äntligen var plattat sminkade jag mig lite. Jag skulle aldrig våga visa mig för någon utan smink! Fastän jag bara skulle gå efter posten var jga tvungen att sminka mig... Annars såg jag ut som en trött hund! 

Jag gick ner för att fråga Chaz exakt när Justin skulle komma. 

- Jag ska faktiskt snart fara och möta honom på flygplatsen, berättade han.

- Jaha, vad tänkte ni hitta på sen? undrade jag. 

- Vet inte, hänga med Alex...

Jag nickade, det borde jag väl ha förstått. De tre hade varit svåra att skilja åt när vi var yngre. Alla visste vem de var, för de hade alltid något på gång. Och jag hade bara varit den lilla störande barnungen som var lillasyster till en av dem. Jag suckade.

- Vad suckar du åt? Är du fortfarande arg för att du inte fick vara med när vi var yngre? flinade brorsan.

- Äh, lägg av! sa jag och boxade till honom. 

Det gjorde bara att hans flin blev större.

- Men nu måste jag åka så att jag inte kommer försenat till flygplatsen! sa han sedan och gick till farstun. 

När jag hörde dörren slå igen gick jag tillbaka till mitt rum. Varför var jag så rastlös?! Jag bestämde mig för att ta en promenad för att få lite koll på tankarna. Jag tog på mig mina converse och gick ut.

Så varmt det var ute! Det kändes verkligen att det var första dagen på sommarlovet. Solen sken högt i den blåa himmeln, och jag kände hur dess strålar fick min hy att bli brunare. Åh, jag älskade verkligen sommaren!

Jag tänkte tillbaka på min barndom igen. Det var som om det egentligen var Justins fel att jag itne fått vara med... För sedan han åkt iväg hade jag och Alex blivit ganska bra vänner, eftersom hon är min brors bästa vän ser jag ju ganska mycket av henne, och dessutom var Chaz mycket snällare med mig nu. Inte för att han någonsin varit elak, men när man är liten tar man inte allting så lätt. 

Både Chaz och Alex hade hjälpt mig mycket när ... vill inte ens tänka hans namn... våldtog mig förra sommaren. Vet inte vad jaf skulle gjort utan dem...

Så alltså, jag kom fram till att det var Justin jag skulle skylla på för att jag inte fått vara med förut. Så... varför pirrade det då i min mage när jag tänkte på att jag snart skulle få träffa honom igen..?

// CEMT <3

Solens gula strålar sken in genom fönstren, det var dels ljuset och dels värmen som hade väckt mig. Ännu en dag som tonåring. Det var tur att det var sommarlov i alla fall, vad jag hade längtat till denna dag! Jag hade äntligen klarat ut high school, betygen var förstås inte de bästa, men vad fan kunde jag göra åt saken? Det var inte mitt fel att lärarna inte tålde mig och eleverna var idioter. 

Jag rullade kraftlöst ut ur sängen och landade på golvet med en låg duns. Smärta var alltid den bästa och mest effektiva väckarklockan. 

Långsamt ställde jag mig upp och traskade in i badrummet med släpiga steg, gäspade stort medans. Så stort att jag råkade blunda för en bråkdelssekund och inte märkte hur jag gick in i dörren.

   - Aj, muttrade jag bittert och gned mig i pannan.

Det fanns förstås ingen annan i min lägenhet som kunde blåsa på blåmärket (inte för att jag skulle be någon göra det i alla fall men men), jag var ensam som jag hade varit i några månader nu.

Jag ville inte tänka på mamma och pappa utan öppnade badrumsdörren och ställde mig framför spegeln, skruvade på ljummet vatten och sköljde ansiktet. Min hy kändes slät mot fingrarna och jag ställde mig rät för att se om något hade förändrats sedan igår. Nej, ansiktet var som det alltid varit. Hyn var vit, utom på kinderna där den tog en rosigare färg. Mina ögon såg trötta ut, trots den ljusa gröngråa värgen. Mitt kastanjfärgade hår var slarvigt, men det tänkte jag snart ändra på med hjälp av hårvårdsprodukter speciellt anpassade efter mitt känsliga hår. 

Jag skulle aldrig våga färga mitt hår, kan inte fatta varför folk inte var nöjda med vad de hade.

Jag borstade tänderna och trippade in till det ljusa urgulliga köket som fanns i min lägenhet. Mamma och pappa hade lämnat mig en hel del pengar, så jag svälte inte direkt. Faktum var att jag hade råd med det mesta, en liten lägenhet och en bil! Jag hade inte rört mina collegepengar än, men det skulle jag komma till. Jag ville inte bli något som krävde något college. Jag ville bli rockstjärna. Låter kanske knäppt men, nu när mamma och pappa inte var här att stoppa mig (usch, hur kunde jag ens tänka så?!) så tänkte jag bli vad jag själv ville bli och inte någon mäklare. 

   Jag satte på tevatten och bestämde mig redan då att jag skulle ut och skejta senare. Så jag valde snabbt kläder ur min walk-in-closet och valde ut några kläder som jag kände för att ha. Jag tyckte aldrig om kläder, inte för att jag ville springa runt naken, men jag var faktiskt inte som de där andra brudarna som bara ääälskar kläder. 

Medan jag drack te och åt en macka (ja, jag dricker te på morgonen. Konsigt kanske, men det är uppiggande!) så fick jag plötsligt ett sms. Det var Chaz, min bästa vän. Och ja, han var en kille. Tjejer kan vara vänner med killar, och han var faktiskt som en bror till mig. 

Justin is coming back today! We're going to hang out, wanna come? 

Justin vem? Usch, inte han! Jag menar, fine. Han var faktiskt inte så dum, rätt het också, men komigen! Hans fangirls förstörde hans liv för honom, stackarn hade ju inget privatliv. Jag tyckte bara synd om honom. 

Ja, jag kände Justin. Vi brukade hänga när vi var små, inte för att det spelade någon roll. Han hade förändrats, och det hade jag med. Jag hade faktiskt haft en crush på honom förr, men inte längre. Och det spelade ingen roll heller, för han kunde få typ vilken tjej som helst i hela världen. Varför skulle han välja en tomboy som jag? 

//CEMT<3