Jessica

Jag drog borsten igenom håret en sista gång, rättade till linnet och fyllde på med lite mascara. Justin skulle vara här vilken sekund som helst nu. Fastän vi gått ut så många gånger vid det här laget var jag ändå alltid lika glad och nervös inför dejten, hade alltid fjärliar i magen. Ikväll var inget undantag. 

Justin hade sagt att vi skulle till något alldeles speciellt ställe ikvääl. Typiskt honom att aldrig säga exakt! Men jag måste medge att det var en av de sakerna som gjorde att jag tyckte så mycket om honom.

Mina tankar avbröts av en knackning på ytterdörren. Iiih, han var här! Jag slängde en sista blick i spegeln, grabbade tag i min tröja och sprang ner för trappan för att möta min livs kärlek.

Justins bländande vita leendet mötte mig genast. 

"God kväll min sköna" skämtade han och pussade mig på handen. Jag fnissade och slängde armarna kring honom. Jag kan inte förstå att någon kan göra mitt liv så mycket bättre bara genom att fyka upp vid min dörr.

"Jag har saknat dig" fnissade jah. "Så, vart är det vi ska?" frågade jag samtidigt som vi avslutade kramen.

"Pfft, hur kan du ha saknat mig, vi träffades ju senast idag på förmiddagen? Jag däremot har nästan dött av saknad efetr dig!" Han var så skicklig på att undvika sådant han inte ville tala om...

"Om du bara visste..." svarade jag och pussade honom på kinden. "Chaz vi går nu!" ropade jag till brorsan och stängde dörren bakom mig. Justin ledde mig till bilen och hoppade sedan själv in. Jag frågade inte flera gånger vart vi skulle, det var väl bar att vänta och se...

Wow, det här var nog det fantastiskaste jag nånsin varit med om! Justin hade tagit med mig till hans studio. Vi hade stannat på vägen och plockat upp lite mat, och nu satt vi på scenkanten och matade skrattande varandra. Jag älskade verkligen att vara med Justin! Han fick mig att känna mig som en helt annan tjej, som den Jessica jag var innan det hemska hände. Han fick mig att skratta och våga vara mig sjölv, jag kände mig lycklig i hela kroppen n'r vi var tillsammans. 

När vi ätit upp förändrade Justin sitt ansiktsuttryck, han blevv liksom allvarlig på nåt sätt. Nästan nervös. Det fick mig att skratta åt honom.

"Du skulle se dig själv! Vad är det med dig?" skrattade jag. Han log ett nervöst leende innan han avslöjade vad som fått honom nervös.

"Det fanns en anledning till att jag tog med dig hit." Justin sträckte sig efter sin gitarr. Jag drog efter andan. Skulle han spela för mig nu? Det kanske är lite konstigt, men jah hade faktiskt inte hört honom sjunga och spela såhär privat ännu. Bara sådär när han sjunger med till radion, men inte "på riktigt". Skulle han göra det nu?

Justin log ett snabbt varmt leende mot mig innan han började spela de så väl kända ackorden och sedan den där underbara rösten. 

Han mindes! Det var som om mitt hjärta svällde bara av tanken på att han kom ihåg at One less lonely girl var min favoritlåt. Och hans underbara, härliga, GUDOMLIGA röst! Jag visste inte vad jag skulle ta mig till! Här satt Justin Bieber, en världskänd stjärna, min pojkvän (vågade knappt tänka tanken), och spelade en av sina låtar för MIG! Jag kunde inte tro det... Mina ögon svämmade över av tårar och jag ville inget hellre än att krypa ner i hans famn och stanna där för evigt. Men han höll i gitarren. Istället gick jag och kramade honom bakifrån. Detta var redan den bästa kvällen i mitt liv.

Vi fortsatte kvällen med att sjunga tillsammans. Både med gitarr och med piano. Det var en ganska underlig känsla att spela Justins sånger när han satt där brevid, men samtidigt så härligt. Vi skrattade och busade, sjöng för full hals, vrålade, och sjöng lungt och stämningsfullt. Jag kunde itne bara sluta le. Med Justin skulle jag vara flr resten av livet.

Efter några timmar började jag bli trött. Vi satt i soffan och mest nynnade till gitarren som Justin plinkade på. När jag inte kunde hålla mig från att ständigt gäspa satte Justin bort gitarren och drog mig ner i hans famn. Medan han strök mig över håret sjöng han tyst på One less lonely girl igen, och hans ljuvliga röst och värmen han utstrålade gjorde det omöjligt för mig att vara vaken.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FÖRLÅT för att det igen tagit så sjukt länge att skriva nåt! :( Vi har alla haft det jätte jobbigt i skolan och dessutom har jag haft en massa annat att göra i livet. :/ Om den här delen inte blev bra skyller jag på att jag är trött och har en hemsk huvudvärk :/ Men hoppas ni gillar det i alla fall! :)

Tack så mycket alla som läser och kommenterar, ni är bara för gulliga! <3 Ni får jätte jätte gärna fortsätta med det! :*

Puss och kram!! <3 // CEMT